MandyMinx

då var kvällens olika uppdrag slutligen till ända. javisst, jag har tömt soporna, städat, letat stolar, satt in rätt papper i rätt pärmar etcetc.
Jag hann t.o.m med en nöjestur i elbilen. jag var livrädd till en början..men fasen folket, jag börjar få styr på det där.
Fast jag visade ju inte nervositeten för städgrabbarna, åhnej, jag lutade mig tillbaka i sätet, halvt nedhasad, och såg sådär snuskigt självsäker ut...som om jag skulle kunna lura mig själv att jag egentligen var det.

slutsats: jag och fordon som har en motor, hör inte ihop. det är som ketchup på glass...helt jävla fel.

SITA:n råkade visst logga ur sig och jag kan inte lösenordet för att logga på igen....dvs att jag kommer få ett helvete sista halvtimmen imorgon. jag glädjer mig inte.
men jag överlever...klockan är redan 4 och jag har typ bara 2 timmar kvar.
Om en timme börjar morgonvakterna drälla in.
Borde gå ner och köpa mig en kopp kaffe till. Borde verkligen det. Vill ju inte sova hela vägen, i bilen, till sverige.
Stackars Niklas. Jag borde verkligen lära mig köra bil och faktiskt ta körkort så stackarn slipper köra hela tiden.
Och så jag slipper det ständiga dåliga samvetet som hänger över mig som ett litet svart moln.

herregud, vad jag är uttråkad. om en timme, ungefär, vaknar flygplatsen igen. Då kommer alla småbarnsfamiljer som ska till gran canaria med nåt av alla charterflyg. förväntansfulla.stressade och med på tok för mycket bagage för en vecka i solen.
fast jag tycker, i regel, om flygplatser. Det finns nog inget ställe i världen där du ser så många olika känslor varje dag.
inte en enda plats där så många olika människor med olika livsöden befinner sig under samma tak.
jag tycker om mitt jobb, få höra om andras spännande lïv..i synnerhet som mitt eget under perioderna jag är här mest går ut på att jobba. att bara få leka med tanken att man smiter ombord på ett flyg nånstans med bara plånbok och pass på sig och hamnar på andra sidan klotet.
fast så känner man å andra sidan att "vafasen, här kan jag ju inte vara kvar hela mitt liv. borde jag inte börja fundera på vad jag SERIÖST vill göra av mitt liv?". Niklas är bra på det där. Han funderar nästan sönder skallen på vad han ska göra nästa år. är trött på att kasta bag, antar jag. förståeligt iofs. Samtidigt märker jag att han bara blir mer och mer uppstressad över att han inte kan bestämma sig...och då är det iofs skönt att man inte är alltför engagerad i sin framtid.
Jag tar det nog bara lite som det kommer.

Hade jag fått bestämma hade mitt jobb varit att vara bäst i världen på Dr.Mario. Det är nog den enda riktiga talangen jag har. Jag är en jävel på Dr. Mario, helt enkelt. Synd att det inte ligger nån vidare tyngd i det i ett ev. CV.

jaha, nu har dagen börjat. gotta go!

take care folkens!